20 november 2010

Minnen...

Minnen,
 likt pärlor på ett radband...
En underbar liten tjej med en fantasi utan dess like...
en liten pratkvarn och sångfågel...
balettdansös, gymnast, friidrottsstjärna och fotbollsveteran...
pianist och cellobegåvning...
hur hon överraskar mor och far med att läsa högt vid 4 års ålder...

Sprallig, glad, underfundig och bestämd...
likt en aldrig sinande energikälla!
Med samma egenskaper idag, men en vuxen kvinnas klokhet.


Idag fyller hon år igen (se tidigare inlägg här)!
29 år och den vackraste, underbaraste av döttrar!
Jag älskar Dig Andrea!

Nuet är nu, men jag är tacksam för mina minnen!

4 kommentarer :

Marie sa...

Vilken underbar kärleksförklaring av en mamma till sin dotter. Kram

anette sa...

Tiden går så fort..
Underbara rader du skrivit.
kramis

Livskrafter sa...

Finfint inlägg om en älskad dotter
Oj så LIKA ni är
Kram
Emma

Nincasol sa...

Tänk vad många fina minnen vi har från våra barn. Eller jag har bara en unge fast han är ingen unge längre förstås.
Men i mina ögon är han det ändå. Fast bara i smyg.De blir ju vuxna fort.
Och min son är bäst av alla och allt.

Tacksam för mina minnen jag också.

Kram