31 december 2010

Reflektioner kring tid...

Sitter här i min soffhörna, som är så trygg och välbekant för mig, och tänker på året som gått. Jag tror att det är klokt och välbehövligt att ibland reflektera över händelser som skett under en tidsperiod i livet för att kunna gå vidare, stanna kvar i, eller komma underfund med att man kanske inte behöver så stora förändringar som man tror. Lite som att knyta ihop säcken, eller lämna en liten dörr på glänt...

Precis som förra året, har detta år bestått av ömsom vin, ömsom vatten, vilket ju är livets gång längs den krokiga men härliga vägen. Den största händelsen är nog att yngste sonen flugit ur boet, nu står på egna ben och är på väg att mogna till en fin ung man... en naturlig del av livet, men som ändå lämnat en tomhet här hemma eftersom jag fått vänja mig vid att leva ensam.  Äldste sonen träffade i början på året en underbar tjej som jag tagit till mig av hela mitt hjärta och de förlovade sig för några månader sedan, något som glatt mig extra mycket.

Att mina tre barn och barnbarn är mitt livs största kärlekar är ingen underdrift och min önskan inför 2011 blir naturligtvis att vi alla ska få ett år fyllt av hälsa, kärlek och värme. Tänker ofta en tacksamhetens tanke över hur fantastiskt livet är om man bara tar sig tiden att stanna upp, reflektera och njuta av det lilla....


2011 fyller jag 50 och jag tänker skapa mig det bästa året på länge!
Det ska fyllas av kärlek, vänskap, utmaningar, hälsa och harmoni
och det är vad jag också önskar Er alla!

DANSA..
som om ingen kan se Dig!

ÄLSKA..
som om Du aldrig blivit sårad!

SJUNG..
som om ingen kan höra Dig!

LEV..
som om paradiset var på jorden!
 
Visa omtanke, kramas mycket  och glöm inte bort att ett leende kan smälta isberg!

29 december 2010

Inget är som väntans tider...

Klockan är nu 00:54 och jag borde vid det här laget redan varit i Stockholm fram och tillbaka och hämtat min älskade son Elias och hans fina fästmö Elin från Centralen eftersom de kommer med tåg från Skåne... men icke!! Tåget var först 3,5 timme försenat från Malmö och sedan var de tvungna att byta lok i Hässleholm, vilket tog ytterligare en timme, så nu sitter jag här och funderar på om jag ens ids gå och lägga mig eftersom jag ska åka om bara några timmar?!
Längtar efter dem, men den som väntar på något gott...

28 december 2010

Skräckblandad förtjusning...

Sökte ju för ett tag sedan in på tre högskoleutbildningar på distans, varav två var i grundläggande kognitiv psykologi och den tredje var en bildredigeringsutbildning och fick i början på december ett besked att jag inte kommit med på någon av dem, men att jag stod som 6:e reserv på förstahandsvalet, 16:e reserv på den andra jag sökt och bildredigeringsutbildningen minns jag inte ens, för den reservplatsen var så långt borta så där hade jag nog inte en chans. Eftersom jag är övertygad om att det är en mening med allt som sker, så tänkte jag när jag fick beskedet att det fanns en mening med det också såklart...
Men!! Efter ett andra urval fick jag häromdagen besked om att jag blivit antagen och trodde först inte mina ögon innan jag insåg att det faktiskt var sant!!

Med skräckblandad förtjusning ser jag nu fram emot 9 veckors intensivt pluggande framåt vårkanten via Mittuniversitetet i Östersund, med en obligatorisk sammankomst då jag måste åka dit.  När jag sedan var på nätet och tittade på studieplanen och kurslitteraturen tänkte jag att jag aldrig kommer att fixa det.
"Cognition, Exploring the Science of the Mind" av Daniel Reisberg.... 650 sidor på engelska!!! En utmaning utan dess like och självklart så ska jag göra mitt bästa för att fixa det trots att det var oändligt länge sedan jag pluggade och jag aldrig läst en högskolekurs. Ska bli så otroligt roligt att göra någonting bara för min egen personliga utveckling och för att jag tycker att det är intressant... utan att det behöver leda någonstans.
Och går det åt pipsvängen så stärkte det min självkänsla att jag blev antagen och jag gjorde så gott jag kunde... fast nu ska jag ju inte ta ut någonting i förskott!

25 december 2010

Juldagsmys...

Efter en härlig julafton med grötlunch hos mamsen och papsen tillsammans med min syster och hennes familj åkte jag bara hem och hämtade julklappssäcken och efterrätten till julaftonkvällens middag. Det är nu tredje året i rad som vi firar hos dottern och utan julmat. Vi äter en god trerätters middag där dottern gör förrätten, svärsonen varmrätten och jag efterrätten. I år bestod den av skagenbakelse med laxros, välmarinerad rostas med potatisgratäng, rödvinssås och sallad samt vaniljpannacotta med jordgubbssås. Mumsigt värre... och proppmätta sjönk vi ner i soffan efter det. För att inte hålla barnen på sträckbänken kom tomten redan efter Kalle Anka och innan middagen... och det var en fin tomte! Redan några minuter efter tomtens ankomst tittar Noel, 3,5 år, bestämt på tomten och säger "Det är mamma Andrea!"... Emil, 6 år, stod bara och flinade och vad han tänkte kan bara han veta. Tror i alla fall att vi lyckades avleda mammaspåret ifrån Noel så att han kanske tror på tomten även nästa år.
Lyckades få till denna bild när grabbarna tittade bort!

Avslutade kvällen i ensamhet med en konsert med Rod Stewart på TV, somnade på soffan och vaknade vid femtiden på morgonen och flyttade mig till sängen, där jag sov till långt in på förmiddagen.. en skön och välbehövlig sömn. Juldagen har tillbringats i eget sällskap med musik, TV, film och bok... och lite ensam måste jag ju erkänna att jag känt mig, men jag vet också att jag har sällskap runt hörnet om jag så önskar, så egentligen är det inte speciellt synd om mig. Och skulle det vara det, så kan jag ta till en av julklapparna från sonen! ;)


Han vet vad hans mor gillar!

Inga julklappar till mig !!

Det är vad jag säger varje jul... och varje jul får jag några i alla fall, förutom de julklappar jag köper åt mig själv. Ofta köper jag ett sällskapsspel till julen, eftersom jag tycker att det är så roligt att spela spel. I år köpte jag spelet "Prova vin".. ett vinprovningsspel med frågor och utmaningar. Tänkte bjuda hem mina tjejkompisar någon kväll för att spela, man provar nämligen riktiga viner och bör prova 6 olika sorters vin och den som får sin vinkällare mest fylld efter spelets gång vinner. Kan bli riktigt roligt!
Den mest uppskattade julklappen var den jag köpte till min dotter och mig själv - en övernattning på Yasuragi Hasseludden på Trettondagen, med allt vad det innebär. Vi ska ha det så otroligt mysigt och avkopplande som det bara går!

En bok, en vykortskalender med fotografier av världens bästa fotografer samt en filmbox med franska filmpärlor hörde bland annat till mina julklappar, och det lustiga i kråksången är att jag förra julen köpte en box med franska filmpärlor till mig själv. Nu hade dottern hittat box nr II och det finns tydligen ytterligare en del. Konstaterade glatt att mina närmaste känner mig väl!

24 december 2010

Julefrid...

Den 23 december har övergått i julaftonsnatt, julstämningen är påtaglig trots avsaknad av många traditioner som följts de senaste snart trettio åren sedan dottern föddes. Ingen skinka i ugnen, inga kakor bakade och inget julgodis gjort... och helt utan dåligt samvete. Det blir nog kanske lite kakor innan nyår istället, då äldste sonen med fästmö kommer hit.

Lägenheten doftar av mängder av tända ljus som sprider värme och ett varmt sken. Fruktskålen är fylld och min barndoms godisskål i tre våningar står fylld med godsaker. Julgranen lyser vackert och de få paket jag inhandlat visade sig bli ett litet berg där under tillsammans med de sonen köpt. Jag fick den stora äran att slå in alla paket, vilket jag i och för sig tycker är väldigt roligt, men det tog mig två timmar!!


Tidigare på kvällen när jag var hos dottern kom Emil springande med ett paket till mig som han absolut inte kunde vänta med trots att julaftonen ännu inte infallit då. Eftersom han vet att mormor älskar änglar hade han köpt en vacker plåtburk med änglar på och i den hade han själv skrivit ett litet kort tillsammans med ett rött hjärta som han sytt alldeles själv utan någon hjälp och han upplyste mig noggrant om att ingen annan än mormor fick ett sådant hjärta! När han föddes fick han en nalle av mig som hade ett hjärta broderat med texten "You stole my heart" och han brukar ibland fråga mig vad det står där.. bara för att få höra att han stal mitt hjärta den dagen. Nu fick jag ett tillbaka som hänger högst uppe i min gran så att det syns ordentligt!


Nu väntar tomten och det ska bli en fröjd att se tindrande barnaögon lite senare idag!

21 december 2010

Hic et nunc...

Heldagsutbildning i ITIL (IT Infrastructure Library) med arbetskamraterna, som avslutades med en helkväll på Ballbreaker på Gärdet med bowling, middag och massor av härliga skratt. Det sistnämnda kan förresten varmt rekommenderas.


Långsam njutningsfull promenad hem från bussen i -16 graders kyla, vackert månsken, gnistrande snö och knarr under fötterna.
Det går bara inte att låta dessa stunder passera utan att tänka hur lyckligt lottad jag är som kan och får uppleva detta här och nu!

19 december 2010

Varför förta sig...

För varje år som går blir jag latare och latare vad julen beträffar. När barnen var små och när de fortfarande bodde hemma kändes det mysigt att julpyssla, göra julgodis, baka sju sorters kakor, mjuka kakor, rulla köttbullar och allt vad som julen hör... men nu gör jag bara det jag själv vill. Barnen har fått välja varsin kaksort jag ska baka, sen blir det kanske bara min mjuka kanelkaka och inget mer.
Kan inte hjälpa det, men blir tokig på all präktighet kring julen, allt stressande och all julklappshysteri. I år har jag skickat efter nästan alla julklappar på internet, orkar inte trängas bland julstressiga människor utan vill njuta av det vackra kring den här tiden istället. Har dessutom dragit ner på julklappsköpandet till det minimala och det enda jag själv vill ha är en lugn jul. Sen har jag ju som vanligt köpt mig själv en julklapp som jag inte kan röja i dagsläget eftersom dottern ska få samma sak... :)

Vill strosa i min egen lilla stad eller i Gamla stan i Stockholm, titta på julskyltning och vackra gatubelysningar, slinka in någonstans för ett glas vin eller en varm mugg kaffe och bara njuta av att finnas till.


Helgen har varit lugn trots att jag tänkte fixa lite hemma... åkte istället till ex-särbon igår och tittade på de tre filmer jag hyrde i fredags kväll, "The boys are back", "The Greatest" och "An Education" och det var skönt att bara softa i varsin soffhörna. Idag åkte julgranen fram.. för första gången i hela mitt liv flera dagar före julafton, annars brukar jag alltid ta fram den dagen innan. Eftersom jag är allergisk mot äkta gran så ligger den så snällt och väntar år efter år. Är alltid lika förvånad över att julgransbelysningen är hel, har ändå haft den i 30 år...!!! Och att mina julfåglar som jag gjorde när jag hade dottern i magen för 29 år sedan fortfarande håller!! Äldste sonen sade att jag nog är den enda människa han känner som har julgran när barnen flyttat hemifrån, men för en obotlig romantiker som älskar julen är det otänkbart utan, och så kanske barnbarnen kommer hit också.
Snön fortsätter falla, om än lite väl mycket just nu, och julstämningen börjar smyga sig på...
helt utan att jag förtar mig!

18 december 2010

Curiosity killed the cat...



Oj, oj, oj !!! För en stund sedan ringde dottern och berättade att mormors äldste musketör fått för sig att svälja lite superlim! Hur i all världen får man för sig något sådant?? Jo, så kan det gå om nyfikenheten är större än förståndet när man är 6 år. Nu vet Emil att allt som har en varningstriangel eller en dödskalle på förpackningen är farligt!
Han ringde också själv och berättade det för mig och att pappa borstat hans mun med vatten... men att det inte gjorde så ont! Lilleman lärde sig nog en läxa...

17 december 2010

Hjärtats stolthet...

Jag vet inte om den senaste veckans förkylning i kombination med julens antågande fått sentimentalitetshormonerna att rusa iväg likt skenande tåg i mitt sinne.

Dottern och jag har våra små tête à têter med jämna mellanrum och jag gör mitt bästa i att vara den stöttande modern/mormodern.
Den äldste sonen har efter flera års kämpande äntligen blivit klar med sin utbildning och är nu underskötare/mentalskötare, vilket också innebär att han kanske har möjlighet till fast tjänst till sommaren. Han och fästmön har också en större lägenhet på gång i Landskrona och allt verkar gå dem väl till en moders största lycka.

Efter jobbet när jag strosade i Stockholm och köpte några julklappar, ville den yngste att jag skulle komma "hem" till honom för att lämna födelsedagspresenten, som nu kommit med posten häromdagen och som jag faktiskt hade med mig i väskan. Var trött och hade egentligen ingen ork, men tog mig dit och fick en liten stund av fint mamma-son-prat igen. Såklart att han ville visa för mig var han har sin tillfälliga bostad och det gjorde mig glad.


Jag kände mig gråtmild och stolt när jag satt på bussen hem och tänkte på mina fantastiska ungar, vilka underbara vackra vuxna människor de blivit.  Tänkte på alla våra jular tillsammans när de var små, mina och barnens, och våra små julseder. Minns nästan inte hur det var att fira jul med deras fäder, men däremot min lycka över att få ha dem alla tre hos mig.
Om de bara visste hur de berikar mitt liv!


Nu fortsätter jag min gråtmilda kväll med snyftfilmer och julte med en skvätt whisky i min nya vackra tekopp som jag köpte idag. Köpte två, men kunde inte motstå att ge den andra till min fina vän Anne när jag hälsade på hos henne tidigare ikväll och hon blev så glad för den.

15 december 2010

Livet på en pinne...

Längtar efter ork att bara ta en promenad i vintersolen, baka en kaka, ta fram dammsugaren eller att tänka på morgondagen - men energin har gömt sig för en stund igen! En vän skrev på facebook att vart fjärde år har man ett otursår i hälsa, vilket borde betyda att jag har minst tre friska år framför mig... tycker att jag borde ha ännu flera!

12 december 2010

Vinterhelg med värme...

Hoppsansa vad helgen flög iväg som vanligt! Var dunderförkyld i slutet av veckan så jag trodde aldrig att jag skulle orka något överhuvudtaget... men men, lite whisky, glass och finsk sisu gjorde susen, åtminstone liiite!

Eftersom sonen fyllde år i torsdags åkte han hem med mig efter jobbet i fredags och blev gratulerad av mormor och morfar, mig och hans far, samt lite kompisar och flickvän på lördagen. Vi hade gått ihop oss om ett kombinerat säsongskort för Järnkaminerna och Djurgården fotboll för hela säsongen 2011, så nu kan han se alla matcher och han blev överlycklig! Vi åt tårta och hade det trevligt innan jag for iväg med mina härliga tjejkompisar på böljan den blå på en julbordskryssning på Viking Line från Kapellskär. God mat, dryck och härligt hjärtegott sällskap är det bästa som finns och jag vet inte vad jag gjorde utan mina underbara vänner. Vi hade supertrevligt och även fast jag inte var riktigt i stöten så förtog inte förkylningen det roliga!


Försök till en promenad idag resulterade i lite fina vinterbilder, men ögonen och näsan rann så det blev bara en kortis innan jag blev bjuden på middag hos älskade dottern.


Julen närmar sig med stormsteg och jag har ännu inte börjat tänka på julklappar, men nu när barnens födelsedagar är avklarade så kan jag börja fokusera på den. Det blir en julafton i all enkelhet tillsammans med den yngste sonen hos dottern med familj och det är den bästa julklappen jag kan få. Till min stora sorg jobbar äldste sonen över julen, så han och fästmön kan inte komma hit förrän till nyåret, men då får jag rå om dem också några dagar.

9 december 2010

Min charmör...

Det finns ingen som kan linda sin mor kring lillfingret som min yngste son... nog för att jag är svag för alla mina tre, men han är ju trots allt min minsting och den jag tillbringat de 6 senaste åren ensam med.


Idag fyller han 19 år och jag tycker att det kändes som igår när jag skrev om hans 18-årsdag här på bloggen... än mindre när jag fick upp honom på bröstet på BB. Han kom hem för en natt och vi firade på tu man hand igår kväll med en god middag och varsin prinsessbakelse... morgonen är helig för oss båda och vi sover gärna så länge vi kan, så imorse blev det ingen sång och frukostbricka som det normalt brukar vara,
utan vi gjorde sällskap och tog samma buss till varsitt jobb.
Det är härligt att se hur arbetet, livet och alla motgångar fått honom att mogna och vi hade riktigt mysiga pratstunder under kvällen.

Osökt minns jag denna dag, liksom alla mina barns födelsedagar, exakt hur den förlöpte och kan utan tvekan återskapa känslan av att få mitt nyfödda barn i famnen! En bedrift som jag höjer en skål för till alla världens mödrar!

Men framförallt skålar jag för min härliga charmör, retsticka,
mjuka och känsliga kille på 19-årsdagen!
I hans bröst klappar ett hjärta av guld!
Jag älskar Dig Marcus!

6 december 2010

Självständighetsdagen...

Idag, den 6:e december för 93 år sedan, förklarade sig mitt fädernesland Finland självständigt från Ryssland.
Denna dag räknas som landets nationaldag och är allmän flaggdag.
Finländarna firar sin självständighetsdag med många festligheter, bland annat presidentens mottagning, där Finlands president tar emot ett stort antal kända finländare i sitt residens och även utländska medborgare som under året har gjort något särskilt för Finland. Mottagningen TV-sänds alltid och har höga tittarsiffror varje år.
De flesta finländare tänder levande ljus i sina fönster den 6 december, som ett minne och erkännande av de som dog för Finlands frihet i vinterkriget och fortsättningskriget.

Utdrag ur Finlands självständighetsförklaring:
"Det ryska folket har, efter att hava störtat tsarväldet, flerfaldiga gånger förklarat sig ärna medgiva det finska folket rätt att själv styra sina öden, en rätt, som grundar sig på detta folks under århundraden fortsatta kulturutveckling; och över krigets alla fasor har höjts en kraftig röst, vilken som ett av det pågående väldskrigets viktigaste mål hävdat, att icke ett enda folk skall vara tvunget att mot sin vilja stå i beroende av ett annat. Det finska folket vågar tro, att det fria ryska folket och dess konstituerande nationalförsamling icke skall vilja lägga hinder i vägen för Finlands strävan att intaga en plats bland de fria och oavhängiga nationernas antal. Och Finlands folk djärves jämväl med tillförsikt emotse övriga nationers erkännande av att detta folk bäst såsom oberoende och fritt skall förmå arbeta på förverkligandet av de uppgifter, vilkas fullföljande skall göra detsamma förtjänt av en självständig plats bland kulturfolken."

 
Själv har jag firat denna dag genom att se en stund på festligheterna från presidentens mottagning på finsk TV samt gå på en otroligt vacker julkonsert i Norrtälje kyrka, om än icke med finländska undertoner, utan med Magnus Carlssons vackra stämma. Jag visste redan att han är en otroligt duktig sångare eftersom jag hört honom sjunga klassiskt tidigare... men inget går upp mot att höra alla kända och även nyskrivna julsånger i en kyrka.

Dagens Emil...

Eftersom jag var ledig idag, tog jag en lång skön sovmorgon, låg länge i sängen med en bok och frukost på nattduksbordet. Åkte sedan till älskade dottern för att passa de två yngsta musketörerna så att hon kunde hämta den äldste från skolan utan att behöva dra ut de andra två i snöslasket.

När de kliver innanför dörren ser jag en butter Emil och frågar honom hur det är och svaret blir:
-Jag har huvudvärk! Jag fick det av mamma när hon hämtade mig...


Så kan det bli om man slarvat bort sina vantar och sin mössa!

5 december 2010

Kramar och skratt...

Blev bjuden på middag hos älskade dottern på fredagen och hade tidigare på dagen bestämt med äldste musketören att han skulle få sova hos mig. Han har järnkoll på vem som sov hos mormor sist och hur många gånger i rad detta skett och nu var det ju faktiskt lillebror som har fått göra det de två senaste gångerna. Vi hade en mysig kväll, både tillsammans och med Emil pysslande med sitt och jag med mitt. Det är nog skönt för ett liten 6-åring med två busiga småbröder att bara få vara för sig själv och få full uppmärksamhet. Lördagsmorgonmys i soffhörnan innan Emil ville hem till sitt rum och sitt dataspel... då hade han fått sin lilla respit hemifrån och mormor lite gosig samvaro.
Fortsatt dag på sta´n med goa vännen Carola och sedan hem för att förbereda för kvällens glöggmys med 6 härliga tjejer hemma hos mig. Jag hade bakat mjuk saffranskaka, saffransbullar med mandelmassa, gjort hemlagad tryffel med jordnötter och pepparkakor med ädelost och fikonmarmelad. Till det lakritsglögg, som kan tilläggas var fantastiskt god för en lakritsälskare som jag, och vanlig glögg såklart.


Prat, skratt och skön samvaro fram emot småtimmarna innan vi skildes åt, och jag är så oerhört tacksam och glad över mina fina vänner! Nästa helg åker vi på julbordskryssning... så då får omgivningen hålla i hatten! :))

3 december 2010

Glädjande besked...

Jag kan inte påstå att jag har speciellt mycket erfarenhet av försäkringsbolag i skadeärenden, mer än är äldste sonens korsband gick av under en fotbollsmatch och jag själv fick en nerv i tungan avskuren av misstag vid operation av en visdomstand. I båda fallen fick vi ersättning, även om det aldrig kan uppväga förlusten av känsel i halva tungan och ett knä som aldrig blir sig likt igen.


När det gäller min fina gula pärla har alla i min omgivning som är lite bilkunniga, inklusive bilfirman och verkstaden, sagt till mig att min bil inte är värd att laga eftersom den inte är värd så speciellt mycket, så jag har helt enkelt ställt in mig på att kanske inte ens få till handpenningen av den nya bilen. Idag när jag stod på Blomsterlandet bland julblommor och krukor ringde min mobil och det var en kille på försäkringsbolaget. Jag fick delgivet hur mycket det skulle kosta att laga bilen, plus lite till... han frågade mig om jag visste vad bilen var värd och jag nämnde vad andra VW Polo Open Air som jag tittat på kostat. Givetvis hade han själv också vetskap om detta, men ville väl veta om jag hade någon koll!
Om man skulle bekosta en lagning av bilen så skulle den kosta mer än vad bilen är värd, så jag fick ett bud som var bra mycket högre än vad jag räknat med! Yippee!! Ja tack, sade jag och får till och med en slant över när jag betalat ex-särbon för handpenningen som han lånat mig.
 Nu har jag flyt igen!

Fredagslyx...

Ledig fredag...
Sovmorgon... långsamt uppvaknande utan jäkt...
Utan planer... inga måsten...
Bara vara jag...
uppkrupen i soffhörnan med en mugg kaffe, lussebulle och pepparkaka,
stora mjuka snöflingor dalande utanför fönstret...
Livskvalitet...

2 december 2010

Lust till livet...

Upptäckte till min glädje att jag fått en ny följare av min blogg idag, så jag hälsar Cecilia med den tänkvärda bloggen Kärvegård konsult välkommen!

Roligt, speciellt som jag börjat få skrivlusten tillbaka igen!

Börjar komma ikapp mig själv, känner hur energin är på väg tillbaka och lusten till min kreativitet vaknat till liv efter några månaders vila. I morse när jag tittade ut över min sovande stad och såg alla undersköna vintervita träd inbäddade av ett rimfrosttäcke längtade jag ut med kameran som legat oanvänd ett tag nu.
Det är svårt att hinna med fotograferandet när man åker till jobbet när det är mörkt och kommer hem när det är lika mörkt, men jag har nu tagit ledigt imorgon fredag och på måndag för att få en extra lång helg för återhämtning, så då ska jag passa på! Ser fram emot en skön sovmorgon, frukost i sängen med en bok och sedan en promenad ut i den vackra vintervärlden med älsklingskameran över axeln.

Den nya symaskinen står och väntar på att börja bli använd, så nu ska jag också passa på att gå igenom instruktionsboken trots att det bär mig emot. Lite hemmapyssel inför helgens glöggmys med singeltjejerna står också på listan.
Det är härligt att ha fyra (nästan i alla fall) oplanerade dagar framför sig!

1 december 2010

Slumpen är ingen tillfällighet...

Att det finns en mening med allt som sker i livet är en övertygelse som blir starkare hos mig ju äldre jag blir och ju mer jag upplever. Det är inte alltid man förstår vad som är meningen precis när det sker, speciellt inte om det händer tråkigheter,
men så småningom kommer man att förstå varför.


Varje gång mitt liv fastnar i smala hjulspår får jag av en slump ett telefonsamtal från en nära vän som jag mycket sällan pratar med... tror dock att slumpen inte är någon tillfällighet, utan livets sätt att ingripa. De samtalen påminner mig om mina drömmar, vem jag är och hur jag vill att mitt liv ska se ut... och jag får ny energi till att fortsätta min egen väg. De kommer som en vägvisare och jag känner mig alltid lycklig och tillfreds efteråt.
Idag är en sådan dag!