31 december 2011

Tillbakablickar...

2011 har, precis som de flesta år, bestått av ömsom vin och ömsom vatten.
Oro och lycka över barnen och barnbarnen är ständiga följeslagare i livet och gör att jag känner att jag lever!

Det blev ett år av självständighet, då jag fick vänja mig vid att bo ensam och njuta av det så mycket jag kan... förvisso med enstaka stråk av oro och rastlöshet, vilka ju är en del av min personlighet. 
Härliga stunder med underbara vänner har förgyllt tillvaron under året och en tur till mina älsklingar i Skåne på försommaren, gav en försmak av sol, värme och ledighet.

Den "obligatoriska" Spanienresan till nära och kära tillsammans med kär vän var som alltid lika avkopplande och hösten blev, trots operation av min fot som gick över förväntan, lika förtrollande vacker som bara hösten kan vara.

Jag fick äran, tillsammans med barnbarnens farmor, att få tillbringa en vecka tillsammans med mina små musketörer när älskade dottern med make åkte till Kefalonia och komma de små liven ännu närmare. En både jobbig och härlig vecka fylld av många barnbarnskramar!

De jämna födelsedagarna har duggat tätt, med min egen 50-årsdag först, sedan barnens 25-, 30- och 20-årsdagar och mammas 75-årsdag... så nu kan vi pusta 5 år igen! 
Den äldste sonen fick ett efterlängtat jobb han sökt och den yngste fick tag på en lägenhet som han snart flyttar in i, och det värmer mitt modershjärta att de funnit sin plats i livet åtmintone för tillfället.
För att det är föränderligt det vet vi ju alla.
Ett årsskifte innebär alltid tillbakablickar och reflektioner över året som gått, men också förväntningar inför det som står för dörren!
Jag har ett nytt spännande år framför mig.. då jag tagit mod till mig och sökt nya vägar i livet och ska börja på ett nytt jobb. Oavsett hur det blir, så har jag tagit steget... som kanske öppnar nya spännande dörrar.
Låt oss inte glömma att det är NU vi lever och andas och ta vara på alla stunder av lycka.
Se tillvaron an med tillförsikt och nyfikenhet och ångra ingenting, utan se allt som sker som erfarenheter. 
Kramas, älska, skratta och njut
och glöm inte det där lilla leendet Ni vet! :)

24 december 2011

Julenatt...

Så har fredagskvällen övergått i julaftonsnatt... 
skinkan är ugnsbakad och avsmakad...
den röda spetsduken som kommer fram till jul, ligger på matrumsbordet, 
där ljusen på ljusbrickan lyser sitt varma sken och frukten pryder sin plats i skålen.
Granen är klädd och fin och klapparna som jag omsorgsfullt slagit in väntar på att få öppnas av förväntansfulla händer.
Det är något visst med denna natt, då lugnet lägrar sig som en mjuk filt efter veckans julförberedelser och jag sitter ensam i soffan och njuter.
Elias har gått och lagt sig och hans Elin sitter i köket och julrimmar till några julklappar.
Tillvaron känns rofylld och harmonisk efter senaste veckornas omtumlande tankar och händelser... för jag fick jobbet jag sökt och så gärna ville ha, så nu vänder jag snart blad i livet.
Men tills dess.. och idag... så vill jag önska Er alla en varm och kärleksfull jul!
Njut av kärt sällskap och försök att bara vara!
PS. Klicka på bilden så får Ni en överraskning! :) DS.

9 december 2011

Mitt hjärta...

min solstråle och en av anledningarna till att livet är så fantastiskt härligt och värt att leva...
fyller 20 år idag!!

Min yngste son och glädjespridare som kan göra mig så ofantligt arg ibland, djupt olycklig och orolig ibland, men oftast till den lyckligaste mamman på denna jord!
Ikväll har jag gjort smörgåstårtor tills imorgon, då vi ska ha 20-årskalas hemma hos mig, så jag förväntar mig att han dyker upp någon gång mitt på dagen när han sovit kvällens festligheter ut kroppen.


Grattis älskade Marcus! 
Livet vore bra tråkigt utan Din värme, Din humor, Ditt smittande skratt, våra fina samtal om livet och utan Dig!

7 december 2011

En lycklig mamma...

Idag är jag en lycklig och glad mamma!
Mina söner ringde mig efter varandra när jag satt på bussen på väg hem idag. 
Den äldste var glad för att han fått besked om att han fått det jobb han sökt och önskat och den yngste för att han hade sitt lägenhetskontrakt i handen, han fyller 20 på fredag och ska åka på semester till Thailand tillsammans med en kompis nästa vecka.
Det värmde mitt modershjärta och kändes skönt att jag återigen lyckats förmedla min optimism och tro på deras egen styrka till dem! Nu vet jag att allt kommer att ordna sig för dem och hoppas att mina önskningar kommer att slå in för mig också...

(Klicka på bilden så får Du en överraskning!)

6 december 2011

Nu är ljuset tänt...

Den 6 december, Finlands självständighetsdag, tänder de flesta finländare ett ljus i sina fönster som ett minne och erkännande till alla stupade soldater som dog för Finlands frihet under vinterkriget och fortsättningskriget... och så gör även jag.
Mina rötter är är märkligt nog starka, trots att jag bott i Sverige nästan hela mitt liv. 
Jag är oerhört stolt över att vara finländska och följer gärna finska traditioner. När julen infaller är kålrotslådan och morotslådan ett måste till skinkan... fast memman står jag gärna över. Jag äter gröt utan mjölk med endast en klick smör i, vilket tydligen verkar vara typiskt finskt också.
Älskar finsk tango, det finska vemodet, att bada bastu och har en jäkla sisu när det krävs!
Tycker att finska språket är vackert och skriver gärna på finska. Märkligt nog så är jag ganska duktig på det, trots att jag aldrig gått i skolan i Finland, men det sägs att det språk man lär sig först glömmer man inte. 
Idag har jag bjudit mina arbetskamrater på hembakat, inte direkt med anledning av självständighetsdagen, men det blev väldigt passande just idag.
Grattis alla finländare!

3 december 2011

Wishes come true...

Dagarna har återigen rusat och julen närmar sig med stormsteg!
Men först ska vi fira yngste sonen, som fyller 20 år på fredag... och där kan man snacka om att dagarna och åren har rusat iväg, han är ju fortfarande min minsting! 
Inte förrän barnens födelsedagar är överstökade sätter jag igång med julförberedelserna. Och dessa har dessutom decimerats till nästintill obefintlighet sedan yngste sonen flyttade hemifrån och vi började fira jul utan julmat hemma hos dottern istället. Några kaksorter hör fortfarande till måstena, liksom skinkan, som blivit mindre och mindre med åren och nu endast behöver räcka till mig själv. 
Nu börjar det även hända saker i mitt liv som jag hoppas ska leda till något nytt... det känns som jag har änglarna med mig och jag är väldigt upplyft! Har sökt lite nya jobb och var i veckan på två anställningsintervjuer, varav jag verkligen verkligen önskar att jag ska få det ena jobbet! Tror att jag med största säkerhet gått vidare i anställningsförfarandet, för de visade verkligen att jag kunde vara den de sökte. Berättar mera om det blir aktuellt! Mina små steg i rätt riktning börjar kanske belöna sig...